Everything is black and white

Hej jag är här igen. Jag har inte haft blogg-lust för jag har varit deprimerad pga min utväxt, att jag blivit fet och för att jag får klaustrofobi av att leva i mitt "rum". Trodde aldrig jag skulle sakna mina fula tapeter och och min fula röda soffa såhär jävla mycket. Jag skulle kunna mörda en fågelunge för att få bo i mitt hus igen och få krama mina katter. Det här inlägget blir inge bra för det här är sånt jag alltid håller inom mig för det är för jobbigt att prata om men som läcker ur min hjärna när jag skriver. Någon gång måste det ju läcka för man rymmer inte hur mycket som helst.

Nu ska jag ge mig för jag är trött efter en låång arbetsdag, slutade 9 och imorgon är det en lång dag igen PLUS 2 timmar övertid... Nu är väggen jag kommer gå in i närmare än någonsin. Bye bajs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback