sandra lindahl

När man hoppar av bussen helt utmattad, dödstrött, ledsen, psykiskt sjuk en vanlig skoldag kan man inte annat än tänka på vad man ska äta för gott till middag. Man börjar filisofera om en underbar tre rätters middag med en privat kock... inte ofta det händer i våran familj att vi har privat kock men varje dag när jag går samma väg hem från bussen fortsätter jag hoppas!

När jag kommer in i  huset ca. 16.45 är jag dödshungrig eftersom jag bara ätit någon liten bit havsdjur till lunch vid 11-tiden frågar jag alltid: VAD SKA VI ÄTA?

Får jag då svaret: Vet inte, vi har inget hemma, du får göra något själv, vi har redan ätit blir jag så jävla förbannad att jag knappt kan tänka och börjar typ grina.

Jag försöker hålla humöret uppe och tänker att kanske skulle det finnas någon god dyr stek i kylen eller kanske någon annan saftig och smarrig specialitet.

När jag öppnar kylen och inser att vi har INGENTING rasar min värld helt och hållet. Jag blir helt svart för ögonen, kan inte urskilja ljud utan allt låter som the sims låten "åh var är mumintrollet" ( ingen vacker låt ) och jag tror att jag är levande begravd.

Jag blir så jävulst jävla förbannad att jag oftast 1. skriker på någon familjemedlem 2. skriker på något djur 3. river sönder något (sist rev jag sönder kylen)

Det här hände alltså mig idag. Jag åt havregrynsgröt till middag. HAVREGRYNSGRÖT????!?!?!? VEM FAAN ÄTER HAVREGRYNSGRÖT PÅ 2000-TALET!! DET ÄR JU FÖR FATTIGA FAMILJER FÖRR I TIDEN UTAN EL!!

Nu vill jag dö, ska plugga, hooooj! P.S. det här var en pik till mitt hushåll